Jag är en person som har väldigt svårt att välja mellan olika saker. Eller nej, inte väldigt svårt - EXTREMT svårt. Jag brukar be andra välja åt mig om jag kan. Men om jag inte har någon som kan eller vill välja åt mig, så brukar jag använda mig av detta trick:

Ole dole doff.

Jaha, tänker ni. Det var ju inget nytt. Snarare ett ganska barnsligt sätt att bestämma sig på. Men, säger jag då. MEN. Det tar inte slut där! För jag har nämligen märkt, att om man använder sig av "ole dole doff", "sten, sax, påse", kasta slant eller lottdragning, så får man alltid en magkänsla när det där andra valt åt en. Antingen så tänker man att "Ja, det blir bra, det funkar", eller också att "Njaaaa" och så fortsätter man att ha den där känslan av att inte riktigt ha bestämt sig. Kanske vill man köra "bäst av tre", så att det där första som blev "doff" inte behöver bli det som vinner.

Eller så kanske man räknar ut, att om man börjar på en speciell, så blir det ett alldeles särskilt alternativ doff, och så räknar man ut var man borde börja för att få det man undermedvetet vill ha. Det vore ju bra om det undermedvetna skrek på det medvetna att "HALLÅ! DU HAR JU REDAN BESTÄMT DIG FÖR DEN DÄR!" Men det är ganska sällan det blir så.

I vilket fall som helst är det här något som fungerar. Så när andra inte vet vad de vill så säger jag till dem köra på de här, ja vi kan kalla dem slumpenlekarna. Tyvärr möts det förslaget gärna av en viss skeptism, men de som ändå provar blir aldrig missnöjda. För med det här, mina damer och herrar, får man reda på vad man verkligen vill!