Jag sitter här och kan inte riktigt förstå vad som just hänt. Att jag för precis tre timmar sedan nu, tog körkort. Att jag kan ta bilen nu om jag vill, utan att ha någon bredvid mig. Teoriprovet gjorde jag i måndags, och Sofia var gullig nog att följa med som stöd. Det fick mig att känna mig trygg. Idag följde ingen med som stöd, men jag kände mig lika trygg ändå. För innan jag körde upp tänkte jag på alla fina människor som finns i mitt liv, som stödjer och peppar mig (tack Lini!) och är hur fina som helst. 


Precis innan jag gick till körskolan för att köra upp lyssnade jag sönder på den låt som kan få mig mer peppad än någon annan låt. Det är "I believe" av Yolanda Adams, den låt som spelas i slutet av den underbara filmen "Honey". Jag blir alltid så lycklig av den, både musiken och texten. Särskilt texten faktiskt. Den är magisk. För jag ryser alltid när jag ser det här klippet (oftast vid 2:46). 

Den fick mig att känna som om jag hade klarat provet innan det ens börjat. Det är väl fantastiskt, inte sant.