I fredags så inleddes den erkända Malmamarken i Malmköping. Självklart åkte jag dit för att kolla på pojkarna i EMD, och ja, de var väl som förväntat, fast ändå inte. De var okej, men inget slår Måns Mums-mums från förra året. Bäst av allt var att träffa babesen igen, särskilt Jay och Sandy. Jay som varit i Kroatien i en månad, och Sandy som varit på någon typ av utbildning inför ett jobb lika länge. Som jag har saknat dem! Och jag vet inte hur glad jag blev när jag fick höra att Sandy flyttar till Flen, det var den gladaste nyheten på länge. Innan EMD och Malmamarken hann jag läsa ut boken "När Lucy Sullivan skulle gifta sig" av Marian Keyes, den fjärde jag läser av henne. Har för mig att Sofia sa i Turkiet att hon hade läst den, och tyckte att den var väldigt bra. Och det var den, som alla andra böcker av Keyes. Men det känns konstigt att jag faktiskt hunnit läsa ut två böcker på jobbet, eftersom jag bara får kvartslånga raster på mig att läsa då och då, och särskilt eftersom de var sisådär 500 sidor var. Och så säger en massa folk att de längtar till semestern så att de kan läsa en massa böcker!


På lördagen var det Malmamarken som gällde igen, den här gången med Annski. Vi köpte på oss varsin het plånka och varsitt av ett likadant barbierosa nagellack. När Anna såg nagellacket sa hon "Åååh, det här ska vi köpa båda två!" och jag svarade "Okej, men då ska vi ha det båda två ikväll!" Och så blev det också. Och kvällen kom ganska snabbt, eftersom vi var så pass länge i Malmköping - hann liksom till och med ta varsin mjukglass på cafét vid Hosjöbadet. På kvällen vankades det fest, och förfesten var hos Jay. Jag och Annski gick dit tillsammans, och det var första gången någonsin jag kom först till något. När sedan Lini kom gick hon med öppen mun så fort hon såg mig, och stängde den inte förrän hon var tvungen att använda munnen till något annat, nämligen att tala om f ör oss hur förvånad hon var över denna konstiga händelse. Sedan kom Derneman, och ungefär då tyckte Ann a att en pizza skulle vara gott, så vi beställde två att dela på. Ungefär samtidigt som pizzan sedan kom, kom Märdie och Ebby, och så var vi full skara. Annski hade med sig martini, och hon bytte ett glas sådant mot en av mina cider, och ja, vad ska jag säga, det var nog det äckligaste (efter öl) jag smakat. Särskilt eftersom den enda oliven jag hittade inte var en grön sort, vilket kanske inte spelade så stor roll, eftersom den inte heller såg särskilt fresh ut i övrigt. Så drog vi sedan till Malmköping, till The Enbuske Mansion, där Tommy, Linda, Jimmy och Sandra partade loss med Tommys släktingar. Men de gick bara efter en liten stund sedan vi kommit. Jimmy gick och hämtade min saknade väska innehållandes mitt leg, som så fint vaktats av Jeppe. Efter en stund kom sistnämnde och Lennie för att joina, och efter ett litet tag drog vi över till värdshuset. Kan väl inte säga att det hela var värt 100 spänn, men det var helt okej i alla fall. Men det var mycket roligare där efter Hosjö Open. Taxi hem också, och Lini fick agera bank. Derne fick dåligt samvete och lovade att så snart han kunde komma ut med pengarna med en Ben&Jerry's. Paulina lät väldans nöjd över detta avtal. Who can blaim her?


Söndagen spenderades mestadels vid Hojsöbadet i Malmköping med Annski. Vi matchade varandra så bra med våra naglar, så det gjorde inget att hon inte kunde parkera ordentligt. Det var riktigt härligt där borta, och när vi badat och stekt klart gick vi till cafét för att äta och prata om allt möjligt. Hur bra som helst hade vi det, och det var en sån där stund då jag kände att det är så livet ska vara. Najs att den tanken kommer upp ganska ofta, och har gjort det ett bra tag. Så att man kan uppskatta det man har medan man har det menar jag. På väg hem började det störtregna, och jag älskar störtregn. Sedan åkte pappa och jag till sommarstugan och åt med farmor och farfar, och farmor visade hur långt hon kommit med min klänning som hon håller på att laga. Hon har fått en hel hög med kläder av mig som hon ska förbättra på olika vis. Vilken tur jag har som har henne!

Man kan alltså sammanfatta genom att säga att jag haft en riktig Malmköpingshelg!


PS. Nej, Derne kom inte ihåg vad han lovat Lini, men som den vän jag är påminde jag honom. Och vad gör han? Jo, eftersom han håller vad han lovar åker han ut med glassen på direkten till Lini. Well done, mate! DS.