Jahapp, då var midsommarhelgen slut. Och vad har jag gjort? Jag kan ju skriva ner det här, för det är ju kul att kunna skriva ner allt, så att man inte glömmer det. Som man gör i en dagbok. Blogg är en bra uppfinning alltså!

Midsommaraftonen började i sommarstugan, där det bjöds på silltårta (!) och diverse annat gott. Tyvärr hanns det inte med sånt som jag annars förknippat med midsommarafton, sånt som gör Midsommarafton till Midsommarafton, så att säga. Men det kan vi ta någon annan gång. I alla fulla fall, så hanns det inte för att vi skulle iväg till kära Tommy och grilla. Att hitta skjuts på midsommarafton är inte det lättaste, men som tur är är inte min pappa så mycket för alkohol, så han fick bli chaufför (det ordet måste vara franskt).

I bilen har vi - förutom chauffören - mig, Lini, Derne och Joe. Det var livat vill jag lova. Hos Tommy var han själv, Linda och Lill-Tobbe, ready to grill. Efter inte så lång tid kom även Sandra (och där avslutar jag den meningen, för lägg märke till att det rimmar med första delen av nästa mening). Vi var på Tommys verandra, så solen sken in på oss som satt där, och livet kändes precis som det skulle, med Gyllene tider i stereon, en cider i hand, i goda vänners lag. Så småningom kom även Thom och Pettson, och grillningen tog fart. Som sig bör, tog männen på sig ansvaret att ordna grill-köret, och det gick väl både bra och dåligt kan jag säga.

Linda hade ordnat ett snapsvise-häfte, som var himla poppis bland tjejerna, men killarna verkade mest sjunga för att vi andra skrek "Men SJUNG DÅ!" Mitt i allt sjungande kom Tovelito och Josefina, vilket var trevligt. Tyvärr kunde inte Tove dricka där, eftersom hon var chaffis ut till nästa ställe, vilket resulterade i att hon ville att vi skulle åka ganska snart. Men innan vi åkte körde vi "Jag har aldrig.." med en urbra kortlek som Linda fixat.

Men så gav vi oss iväg, i en större modell taxi, för att ta oss till Emils fina gård. Man skulle faktiskt kunna tro att det var till Emil i Lönneberga vi åkte, för där fanns massvis med hus, som hör till deras torp. Det fanns ett boningshus, en gillestuga, en lada, en ladugård och ett gästhus. Eller om det var snickeboa, vad vet jag. Och självklart var svenska flaggan i topp. Utan någon Ida hängandes i sig ska väl tilläggas. Det var inte många vi kände igen på stället, men oj så mycket folk det var. Det fanns många ställen att vara på, fast mest poppis var nog att spela fotboll eller gå på toa. De första timmarna alltså.

Det var först när det började skymma som det kom igång mer, och sedan ännu mera. Lini sa runt halv tolv att alla höll på att dra, men nejdå, det visade sig vara fel. Vi stannade kvar, och bevittnade hur flera åkte därifrån, och sedan hur ännu fler kom dit. Den mesta tiden satt jag på en trapp med Annski, och sedan Biffen och Amalia. När jag inte gjorde det så sprang jag och Joe för att leta efter Lini och Derne, varvat med tröstning av en liten snäll tjej. Vi ringde och sprang och gapade under searchen efter de försvunna, och trodde att vi letade överallt. Men som vanligt letade vi överallt förutom där de var (vilket visade sig vara på de där läskigt mörka ställena dit ingen normalt funtad (läs: nykter) person skulle ta sig).

Under kvällen hanns det med väldigt mycket av alla i härskapet; Fotboll, slagsmål, skapande av nya bekantskaper, rullande i laduhalmen, par som bråkade, personer man aldrig trodde skulle göra något med varandra som gjorde det man inte trodde att de skulle göra, tv-tittande på fotbolls-EM, och diverse annat. Till och med en scen som skulle kunnat vara med i en film utspelades. Det enda på den listan som jag gjorde dock, var att knyta nya bekantskaper med en massa trevligt folk. Och förutom det njöt jag ju av att umgås med mina nära och kära. Det var en lyckad kväll!

På midsommardagen såg jag på Ryan Goslings nya film "Lars and the Real Girl", vilket var en bisarr film. Det handlar om en man vid namn Lars Lindstrom (med svensk härkomst av namnet att döma), som efter en traumatisk uppväxt inte tål andra människors beröring. Men han vill ändå ha en flickvän, så han beställer en sån där stor docka som ser ut precis som en riktig människa. Och han pratar och tar hand om henne som en riktig människa, eftersom han "tror" att hon är det. Så får man se hur omgivningen tar det, och slutet är faktiskt riktigt gulligt. Men gillar ni Ryan Gosling som han är i "The notebook" så blir ni besvikna. Han är den karaktärens motsats i denna film. Till detta blev det den supergoda glassen Ben & Jerry's Fish food. Låter vidrigt, men är min absoluta favvo för tillfället med sin chokladglass, karamellsås och sina marshmallows och chokladbitar. Myms!

Förutom det så läste jag ut "Sista chansen" av Marian Keyes, vilket var den bästa av de fyra böcker jag läst av henne. Superbra! Och så på kvällen drog jag över till Derne för att träffa honom, Lini, Joe, Proppis och Lissie, där vi påminde varandra om allt som hände igår. Skön dag.

Nu: Prommis och sedan frulle.

Hur var er midsommar?