I början av december var jag i London med Josse och hälsade på hos Märdie och Amanda. Helgen efter det var jag i Malmö med farmor och såg Ola Salo i "Jesus Christ Superstar". Veckan därpå var jag i Eskilstuna med Sofia och var på arbetsintervju. Och i slutet av den veckan fick jag reda på att jag fått jobbet. Sedan var det fest med en massa roliga människor hos Johansson innan vi drog till Amazon och hade lika kul där. Därefter kom julveckan, med allt vad det innebär, med släkt och familj. I förrgår var jag hos Camilla med Josse och spelade spel, och igår var jag och mina underbaringar hos Märd och hade det så mysigt som bara vi kan. Och i övermorgon är det nyårsafton, och då ska vi alla till Camilla. Och sedan är 2008 slut.

Jag kan inte låta bli att tänka att det här året avslutades med en riktig kanonmånad. Och det är allt tack vare mina fränds. Allt. Det har jag räknat ut nämligen, så då är det så.

För när vi var samlade nästan alla där igår, så kunde jag inte må annat än bra. Och jag fick ett sånt där moment som man får ibland, då man förstår att man är hemma. Då man liksom vill krama hela rummet för att det innehåller så fina människor.

Så jag vill bara säga tack för att ni finns. Ni är finast, bäst och vackrast, glöm inte det!

"Slutsats

När det gäller Kalle Anka så har han varit med om trauman i sitt liv som fått honom att ha alla dessa hysteriska anfall. Om Kalle Anka hade en pappa är det troligt att denne hade kort stubin och inte var särskilt tålmodig med barnen, vilket i så fall är anledningen till att Kalle skriker (och då förskjuter sina känslor) på andra. På behovstrappan ligger han antagligen på självförverkligandebehovet, vilket han försöker tillfredsställa genom att fota fåglar. Han skulle må bra av att förändra sin inställning, och inte ta allt på så stort allvar, då hans tankesätt som det är nu får honom att bli rasande när saker inte går som han vill att de ska. Kalle har troligtvis hjärnskador i amygdala, men kan även ha det i centrat för aggressioner och lustupplevelser. Han lider även av manodepression och han passar väldigt bra in på en beskrivning av hur en psykopat är, så det är han antagligen också.

Gällande Hacke Hackspett så fick han troligtvis inte en särskilt bra uppväxt, utan snarare en kärleksfattig, vilket har gjort att han idag har en negativ självuppfattning. Risken finns att han inte haft några föräldrar, eftersom han inte vet hur han ska bete sig runt andra människor. Om han hade några föräldrar var de inte särskilt bra. De kan till och med ha slagit honom (vilket i så fall är anledningen till att han själv är så våldsbenägen). Han har en neurotisk och hysterisk karaktär och det är lite oklart var på behovstrappan han är. Antingen är han vid trygghetsbehovet eller vid kontaktbehovet, förmodligen den sistnämnda. Han verkar ha en förhållandevis bra inställning till livet, men det verkar som om han har flera olika hjärnskador, och då i Wernickes och Brocas area, men också i centrat för lustupplevelser och aggressioner. Vidare finns symptom på att han har manodepression, men också på att han har damp. Även han passar in på termen ”psykopat”."

Kalle Anka botar vi med hjälp av psykoanalys (hans undanträngda konflikter), kognitiv terapi eller hypnos (hans sätt att tänka) och en litiumbehandling (hans manodepression). När det gäller hans skada i det limbiska systemet, alltså centrat för vrede och rädsla, kanske man bara kan bota det med kirurgi, om ens det. Hacke Hackspett botas med psykoterapi (hans svåra uppväxt), psykoanalys (hans hysteriska karaktär) och en litiumbehandling (hans manodepression). Hans hjärnskador kan möjligtvis botas genom hjärnkirurgi."

Alltså, Kalle Anka är psykopat med en traumatisk barndom, och Hacke Hackspett är en psykopat med diagnosen damp, och förutom det så har båda hjärnskador och lider av manodepression. De är alltså i stort behov av en psykolog båda två. Om ni frågar mig (och tydligen även min psykologilärare) alltså. Och det är ju inte helt säkert att vi är de absolut bästa på det här med psykologisk analys. Men ändå.

Nu vet ni i alla fall, att om ni träffar på Hacke Hackspett och/eller Kalle Anka, så var på er vakt - ni kan ha och göra med psykopater.

När jag känner mig ledsen brukar jag kolla på fina youtube-klipp. Till exempel sista scenen i "The Holiday", från när Cameron Diaz springer hela vägen tillbaka till Jude Law. Det är så himla fint. Och så brukar jag kolla på den nyaste "Peter Pan", när Wendy gör så att Peter Pan kan flyga igen. För kärlek, som finns i båda klippen, gör mig alltid så himla glad. Eller, om jag inte är på det humöret, så söker jag på "Best of Tobbe".

Men det första jag kollar på är alltid sista scenen ur "August Rush". För den gör mig alltid helt glad och pirrig. Musiken är underbar, och allt är bara så fint.

Kan ni inte se dansen här (vilket i så fall beror på att bloggen fortfarande inte vill det jag vill), så klicka här istället.

Nu är det mys på hög nivå. Mamma har just tänt en brasa och en massa ljus, var stans finns paket som ligger och väntar, julmusiken är igång och i glasen har vi julmust. Atmosfären känns precis så julig som jag vill att den ska vara. Juligare än den känts på flera år faktiskt. Lite snö på det så är det perfekt. Men än är det inte julafton, än har naturen tid att göra årets jul vit. Och så kommer jag att fortsätta tänka tills efter juldagarna. Då får snön gärna försvinna, för på nyårsafton är det obligatoriskt med klackar, och sådana är det ju ganska mycket lättare att gå i på en snölös mark, som inte är hal och dann.

God dag-före-julafton!

UNDERBART ÄR ORDET!

Trött stämning på rummet efter en lång dag.

Märd: Nej, nu får vi börja supa!
Jag: Haha, men Madde ditt jävla fyllo!
Märd: Var är vinöppnaren?


Och just precis kom deras granne Febe in och sa att det finns stor chans att hon ger oss choklad och chokladdoppade jordgubbar imorgon, och deras andra granne Robbert ska komma med Häägen Dazz-glass. Ja,  Maddes och Amandas liv är glamoröst!


Till Paulina: Min röst är hesare than ever. Är lite sad över att du inte kan få höra den.


Hoppas ni har det bra i Sverige! Pözz

Till de flesta av er - På återseende!

Till Märdie, Ams och ett antal sydafrikaner samt övriga londonbor - Hi! Nice to meet you!



Ta hand om Sverige medan jag och Josse är borta my luvs! Pözz!

Förra hösten var jag och my fränds på Amazon och såg Björn Gustafsson, Soran Ismail, Özz Nüjen, Jakob Öqvist. Janne Westerlund, Niklas Kristoffer, David Druid och Petra Mede i deras show "Best of Stockholm live". Det var på den tiden inte så många upptäckt varken Björn Gustafsson eller Soran, och just Soran var väldigt ny för mig. Men Björn hade jag hittat på youtube, och mitt intresse för honom spred sig till ma fränds. Jag har på film hur Märd jublar när hon inser att det vi ska på kommer innehålla BG. Efter showen ville både hon och jag gå fram till honom och säga hur bra han var. Och hade vi vågat, hade det inte vara särskilt svårt. För han stod bara en meter från mig. Helt ensam. Med ett glas vatten i handen. Och han såg så blyg, så blyg ut. Hade jag vänt mig om, hade vi stått face to face. Jag tror att jag var så nära att träffa honom som man faktiskt kan bli. Så började de gå mot trappan, han och de andra komikerna, och så vände han sig om, och vi fick ögonkontakt, och sedan var han borta.

Ikväll ska vi se honom och fantastiska Soran tillsammans med Özz Nüjen och Måns Möller på Cirkus i Stockholm. I turnéns sista föreställning. När Maddu fick veta att vi skulle dit, sa hon till mig, att får jag chansen, så ska jag gå fram den här gången. Men för att vara helt säker på att de inte blir besvärade, skickade jag ett mail till Soran. Och han sa att "ser ni oss är det bara att gå fram, inte mig emot". Så vi får se hur det blir, de har ju väldigt många mer fans nu, som vill komma fram och prata. Hur som helst kommer det bli en najs kväll med Proppis, Milli, Derne och Lini. Oavsett om någon av oss går fram för att prata eller inte. För vi är ju där tillsammans. Då kan det inte bli annat än underbart.


Jag filmade honom en bit av hans framträdande när han var på Amazon. Här är, den pretty skakiga, videon: